Ett ögonblick..
Dom flesta som har barn skriver nog om ögonblicket då man la ögonen på sitt barn för första gången..
Jag kommer iallafall att göra det.
För det är mitt livs största ögonblick.

I väntans tider kunde man bara fundera och fundera på hur det skulle vara när du kom till världen Elliot.
Hur du skulle se ut, hur det skulle kännas och hur livet skulle förändras.
Det tog 3 dygn för dig att komma.. 10 dagar för tidigt, det var väll därför du tog tid på dig lilla vän.
Jag var så trött, och jag hade såå ont. Idag är det värt det en miljon gånger om, men just i den stunden så bad jag om att få komma till en annan plats. Det kändes ett tag som att det inte var speciellt långt ifrån, då jag fick en kraftig överdos. Det är inget jag nämnt tidigare, men det är väll det dom här dag inläggen handlar om. Att "bjuda" på det där lilla extra.

Denna överdos gjorde att jag blev fruktansvärt rädd när jag äntligen "kom tillbaka". Har aldrig varit med om liknande, bad till gud att Magnus skulle klara av att ta hand om elliot utan mig. Och det ända jag ville att han skulle veta var hur mycket jag älskar honom. När jag trodde att jag dog, så fick jag ur mig.. Jag älskar dig magnus, och jag hörde att han med tårar i halsen sa att han älskade mig med. DÅ vaknade jag. och jag har aldrig gråtit så mycket.. Letade efter Elliot tills jag förstod att han faktiskt låg kvar i magen. Fy. Det värsta jag varit med om.. men nu var det bara att kämpa.. kämpa för att få ut världens finaste lilla kille, och att det skulle gå så fort som möjligt.
Så att jag äntligen kunde få njuta och slappna av.
Jävlar vad jag tryckte på.. och jag skrek. och jag grät.. och jag var livrädd.. Varje sekund.
Mitt mål är inte att skrämmas eller att någon ska tycka synd om mig. Men jag har aldrig skrivit min förlossningsberättelse så det är lika bra att bjuda på allt.

När han äntligen kom så bara grät jag, och pussade på och myste med den finaste lilla människan jag sett.
Jag visste direkt att detta skulle va och förbli mitt livs största ögonblick. Det bästa jag kunde va med om.

Självklart är jag rädd för nästa förlossning. För jag vill verkligen ha fler barn. Men jag tror att något måste göras annorluna då, för det som hände får inte hända igen. Det klarar jag inte.
Men jag skulle göra om det ... jag skulle dö för dig Elliot. Mitt ALLT .. VÅRT allt.. du har berört så många människor! du skulle bara veta <3 Mamma är så stolt över dig!


 

Du är så fin.. mammas skatt!